{Storie By Me}

Jilly gick ut. Hon visste inte vad hon skulle göra ute. Hon stod bara där utanför dörren. Hon började tänka på samtalet hon fick igår.
- R43, mumlade hon för sig själv. Möta vid R43 klockan 21:30, fortsatte hon mumla. Hon gick från dörren lite grann. Då kom hon på det. Hon kunde ju hoppa studsmatta hos Mike ett tag! Dom hade ju inte kommit tillbaka än. Hon började springa till gården brevid och hoppade upp på studsmattan. Hon satt på kanten och tog av sig skorna.
- Lossna då! sa hon för sig själv. Skorna föll ner på marken.
- Äntligen, mumlade hon. Sedan började hon hoppa. Hon tränade på volt, knävolt och hoppade bara runt annars. Grannen Mikes gård var ganska stor. Åt höger från studsmattan var huset. Brevid studsmattan fanns det två träd. Dom stod mitt emot varandra med studsmattan mellan. Lite bakom ett av träden fanns ett litet förrådshus. Det gick en häck runt lite av gården. Mest mot vägen. Mellan förrådshuset och häcken brukade Jilly och Mike gömma sig om det kom nån till Mike eller nåt annat. Och alltid när det for en bil förbi brukade Jilly säga: Ta betäckning! Då skulle dom lägga sig på magen så fort som möjligt på studsmattan för att bilen som for förbi inte skulle se dom. Plötsligt hörde Jilly mopedljud.
- Typiskt, mumlade hon. Det var Mark, Mikes storebror. Han hade stannat hemma medans dom andra for och reste. Jilly hoppade av studsmattan, tog på sig skorna och började fort backa bakåt. Jag kan gömma mig mellan förådet och buskarna, tänkte hon. Hon backade sakta mot förrådet och buskarna. När hon hade backat fram vände hon sig om. Där, framför henne, stod en människa! Fast det såg inte helt och hållet ut som en människa, utan en robot som såg ut som en människa. Jilly kunde inte andas. Hon blev rädd. Väldigt rädd.
- Du kom, sa robotmänniskan. Rösten lät precis som den rösten i telefon. Jilly läste vad som stod på roboten. Utan att röra sig, såg hon att det stod HJ 4000. Hon antod att det var robotens namn eller modell.
- Du är sen, sa HJ 4000. Sen?! tänkte Jilly. Jag skulle inte ens komma! Hon förstod inget och var livrädd. Vänta nu, R43? Det här är säkert R43! Mellan förådet och buskarna! tänkte hon.
- Kom nu, sa HJ 4000:s robotröst. Robotmänniskan tog tag i hennes hand och började gå. Jilly räckte snabbt åt sig handet igen och började springa. Det spelade ingen roll om Mark undrade vad hon gjorde på deras gård, bara inte roboten skulle få med henne!

Tänkte börja på en ny berättelse nu :) Förlåt om den suger, har verkligen inte fått någon inspiration på sistonde :/ Detta är om Jilly - Del 1

Jilly satte sig vid datorn. Hon hade inget att göra. Hennes granne, Mike, hade rest bort, han skulle vara borta i en vecka. Hennes kompis Jenna, var inte hemma. Ingen av hennes kompisar kunde vara med henne. Så hon hade inget att göra. Plingplong! hördes från dörren. Jilly hoppades på det bästa och sprang till trappen för att kolla vem det var. Hennes mamma, Katie, öppnade dörren.
- Hej! Det var grannen, Erica.
- Jag tänkte att ni ville ha lite äpplen. Dom är fina, men väldigt sura! sa Erica. Jilly gick suckandes upp till sitt rum igen. Hon funderade på att hoppa på Mikes studsmatta. Hon hade fått lov att göra det medans dom var borta. Men hon kände att det inte var lika kul att hoppa när man var ensam. Jilly hörde hur Katie och Erica pratade. Jilly gick från datorn och la sig i sin säng. Där låg hon och bara stirrade upp i taget. Plötsligt hörde hon telefonen ringa. Hon skyndade sig upp ur sängen och tog telefonen.
- Hallå? sa hon hoppfullt på att det skulle vara en kompis.
- Hej, hörde hon en röst säga. Rösten lät robotaktig. Definitivt inte en kompis.
- 17B C89, sa rösten. Vi har väntat på dig. Möt oss vid R43, försatte rösten. R43? tänkte Jilly. 17B, C89? Hon fattade ingenting. Hon tog telefonen sakta mot att lägga på. Just när hon skulle det, hörde hon ett skrik. Hon skyndade sig att ta telefonen mot örat igen.
- Inte lägga på! Viktig information här! Möt oss vis R43, klockan 21:30 ikväll, sa rösten. Möta? R43? Klockan 21:30 ikväll? Det kan dom glömma! tänkte Jilly. Hon lyssnade om dom sa något i telefonen. Dooooo. Var allt som hördes. Dom hade lagt på.